Frida

Frida | Livet som nybliven mamma och vägen tillbaka till en stark kropp och hälsosam livsstil.

Annons

Belöna sig själv efter sina mål?

Jag har förut varit jävel på att belöna mig själv. Ge mig själv något som jag tycker att jag förtjänar av olika anledningar. Det kan handla om att äta glass för att jag har varit så duktig och inte ätit onyttigt på länge. En ny tröja för att jag har lyckats gå ner ett antal kilon.
Jag har kommit på att det är ett dåligt hittepå för mig. Dels för att det inte biter på mig längre. Det sporrar inte mig att få köpa någon viss grej efter att jag har tränat ett visst antal pass eller gått ner till ett viktdelmål. Jag har inte det som prioriteringar längre.

Sätter jag belöningar och bestämmer olika mål med min träning så ger jag mig själv möjlighet att misslyckas. Det vill jag inte. Det är inte viktigt för mig att siffrorna på vågen säger en viss siffra. Självklart ger det en push i rätt riktning men det inte därför jag tränar. Jag ska träna och leva som jag vill för att det är då jag mår som bäst. Det blir en livsstil och något långsiktigt Det finns inget materiellt som kan belöna mig för att jag väljer att leva hälsosamt och träna så varför lura min hjärna att det behövs? Resultaten och känslan i kroppen blir en belöning som räcker gott och väl.

Förut har jag alltid haft belöningar men nu är det slut med det. Senast idag fick jag rätta mig själv när jag sa till mig själv; när min mammafitness period är över så får jag gå till frisören och göra en makeover.
Hallååå? Jag ska väl inte lära mig att bygga upp min kropp och äta rätt för att jag skall få gå till frisören?
Vill jag köpa nya skor eller gå till frisören så är det bara för mig och göra det och inte hitta på anledningar till varför jag får det. Faktiskt.

Förresten. Nu blev ni nyfikna va? La ni märke till vad jag skrev? Mammafitness. Det är det som gäller. 7 dagar kvar!

image

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

I’m back!

Igår kom vi hem igen till Stockholm efter mer än två veckor på Gotland. Det var mycket blandade känslor men den starkaste var att komma hem till vårt. Vår säng. Lägga in kläder i garderoben. Duscha i vår dusch och äntligen få lägga i hårinpackning. Det är härligt.
Jag njuter av att det snart är jul och då åker vi ner igen. Sen vet man aldrig vad som händer där emellan. Den som vill är väldigt välkommen hit till oss i alla fall. Det blir ju så att man inte hinner med att umgås med alla när man är och hälsar på.

Det är mycket som händer nu närmsta månaderna. Mer om det en annan gång.

Jag har tvätthögar i hela hallen och såklart så strejkar maskinen. Jäkla skit.

Annars så tar vi det bara lugnt idag. Det är lite rörigt överallt efter att vi kom hem igår men det är som att kroppen slappnar av efter allt farande hemma på ön så idag blir det inte många knop gjorda.
Nåja. Ville bara kika in och säga hej, jag är tillbaka.

image

All tvätt. Note to self: åk inte hemifrån med en tvättkorg som är full när du kommer tillbaka med dubbelt så mycket.

image

Viktor tycker det är skönt att vara hemma igen tror jag. Att bara få ta det lugnt.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Välkommen in i min känslobubbla, fylld av tankar och funderingar.

Knappt en vecka har vi kvar på vår underbara ö. Jag blir lite sorgsen av att tänka på det. Jag kan tänka mig att det är en process för mig. Måste vänja mig vid tanken av att vi har bildat familj men inte bor nära vår släkt och nära vänner. Det är viktigt för oss båda att Viktor får en bra relation med våra familjer. Men hur gör man? Vi är vana att lägga mycket energi på våra vänner när vi är här. Jag känner alltid stress och dåligt samvete mot allt och alla för att tiden alltid är knapp och jag känner aldrig att jag får fylla mig helt med energi och kärlek innan det är dags att lämna.
Jag avskyr att prioritera bort människor för att man inte hinner. Nu är det ännu värre. Familjen har på kort tid blivit ännu viktigare att umgås med. Samtidigt som jag vill umgås med mina vänner och Addes vänner. Vi vill att alla ska få träffa Viktor. Samtidigt som man bara ibland behöver göra ingenting.
Klart att tankarna har kommit; hur skulle det vara om vi fyttade tillbaka? Kommer vi någon gång att göra det? Vill vi hit? Hur skulle det bli med jobb? Vart skulle vi bo? Skulle vi trivas? Skulle vi ångra oss?
Jag trodde inte att känslorna skulle bli såhär bara för att vi fick Viktor. En del av mig hoppas att dom försvinner. Att det här är en liten fas i och med att det är första gången sedan han kom som vi är här. Jag tänker att allt faller på plats och att det ordnar sig. Det är inget konstigt att tankarna kommer. En annan del av mig skulle vilja ge Viktor en härlig uppväxt här, precis som vi har fått.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Hemma på Gotland

Det ekar tomt här på bloggen. Anledningen är att vi har lite semester. Vi har rest hem till Gotland för att hälsa på nära och kära, låta alla få hälsa på Viktor.
Jag älskar min ö. Undrar om vi kommer att flytta tillbaka någon gång.

image

image

image

Vi ses på instagram tills att uppdateringen blir bättre. Puss!

Annons
Kommentera (1)

Kommentera

Se fler...

Ännu en helg är förbi

Den här helgen bara flög förbi. Men så går det när man har roligt.

I lördags hämtade vi upp Felicia och så stannade hon över natten. Jag älskar att vara både faster och gudmor till henne. Jag älskar också att jag får stå henne så pass nära och vara en del av hennes uppväxt. Något som är helt fantastiskt att se är hennes kärlek till Viktor. Hon är så himla fin och rar emot honom. Kramar, pussar, stoppar i mappen,  rättar till snutten. Vill gärna ha honom i knät och bara vara nära.

image

image

Vi passade på att vara lite barnvakt åt henne och brorsorna med. Fina trissen som bara blir större och duktigare för varje dag som går. Adde var lekfarbror.

image

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats